Välkommen!

På bilden ovan sitter jag och min pappa i vår fantastiska 70-tals soffa och läser. Jag är ett par år gammal och har tidningen upp och ner. Hemma hos oss var det pappa som läste godnattsaga, varenda kväll, ända tills jag ville läsa själv. Och läsa har jag gjort, hela livet, skönlitteratur, facklitteratur, tidningar, bloggar, och under väldigt många år fantastiskt många brev. Jag vet inte hur många brevvänner jag haft genom åren! Att läsa kan vara så många olika saker, det viktigaste är att det ska vara roligt!

När jag startade bloggen var jag alldeles ny på jobbet som bibliotekarie på en låg- och mellanstadieskola. Nu har jag ett läsår i bagaget och vet med säkerhet att det är skolbibliotekarie jag ska vara! Medans jag letar efter ett nytt jobb, och väntar på min tur att få utbilda mig till bibliotekarie så fortsätter jag såklart att läsa barn- och ungdomsböcker, företrädesvis de allra nyaste, och så berättar jag för dig vad jag tyckte om dem. Bra va?

Längst ner i bloggen hittar du en gilla-knapp till Läslusts Facebooksida, gillar du den får du en uppdatering när det finns nya inlägg här på bloggen. Eller så klickar du HÄR och hamnar på Facebooksidan.

/Ina

Tiden som inte tycks räcka till

Det är ju såklart helt förfärligt att jag inte får upp några blogginlägg alls! Och jag inser att jag om inte finner tiden nu så kommer den väl bli svår att hitta sen, när jag börjar nya jobbet, som kickar igång i september. Jag har en ny väldigt smidig dator, men det tycks inte hjälpa, det är ändå för mycket meck att importera bilder från telefonen, att länka, att koppa ihop det med facebook. Och att göra det från telefonen helt och hållet har andra sidor som är väl så frustrande. Så jag har helt enkelt funderat på om jag ska koncentra mig på Facebooksidan, och låta bloggen vila, se hur det funkar, om det är smidigare och blir av, för jag vill ju gärna dela med mig av allt jag läser!

Jag tackar för den här tiden och hoppas att ni som inte hänger med på Läslusts Facebooksida (det är alltså bara att klicka på länken där <– så kommer man dit, eller så scrollar man till slutet av sidan och följer vägen dit därifrån) kommer att göra det i fortsättningen!

/Ina

Hemma hela sommaren

I dagarna går barnen på sommarlov, tio veckor långt, och för de flesta är det ju hopplöst svårt att göra något kul av det, kanske rent av omöjligt. Med olika förutsättningar så är det bäddat för att någon kommer att känna sig utanför och annorlunda. Om detta har Elin Johansson och Ellen Ekman (som skrev Veckan före barnbidraget) skrivit i sin nya bok Hemma hela sommaren.

Vad ska ni göra i för roligt i sommar? frågar fröken. Vi ska till Legoland, till Thailand, på Vattenland, svarar alla andra. Vi ska på safari, säger jag. Men egentligen är det inte sant, för mamma säger att vi ska ha hemmasommarlov och bara vara här. Hon säger att vi kan ha kul ändå, bada och kanske sova på balkongen om det blir fint väder. Men sen ångrar hon sig och rotar fram ett tält, stormkök och campinggrejer. Och så cyklar vi ut på safari, bara hon och jag.

     

     

En viktig bok om hur även det som kan te sig litet och enkelt kan vara det stora äventyret, och kanske är det inte bara du som råkat säga att ni ska göra något på sommarlovet som ni kanske inte riktigt ska? Perfekt att läsa i klassen innan man lämnar varandra innan sommaren eller kanske när man samlas igen efter lovet?

Pojken under bron

I höstas skrev jag om Katarina Wennstams första bok, Flickan på hotellet, som handlar om Alex Skarp och hennes vänner Bianca och Charlie. Jag har verkligen längtat efter uppföljaren, Pojken under bron, som jag när jag nu fick den i min hand närmast sträckläste!

Att vara nykär är inte alltid helt lätt. Alex finner sig, bokstavligt talat, dragen ifrån två håll av sin nya pojkvän Noah och bästa vän Charlie. På en fest på väg att spåra ur eskalerar svartsjukan och Alex vill bara komma därifrån. Hon går utan att säga hej då till Charlie. Ett beslut hon kommer att ångra. Dagen efter nås hon av ett chockbesked. Efter festen har en kille blivit misshandlad till döds i Rålambshovsparken. Samtidigt får hon inte tag i Charlie …

Pojken under bron är berättelsen om hur lite det krävs för att ett liv ska släckas en kväll efter en fest, om machorollens alla tragiska offer bland unga killar och om synen på killar som just offer. Och så handlar det förstås om en synnerligen skärpt tjej som tillsammans med sina vänner än en gång hjälper polisen att se till att rättvisa skipas.

Wennstam lyckas med konsten att skriva en riktigt bra kriminalare och samtidigt väva in alla svårigheter som kommer med att vara ung idag, så nära verkligheten och samtidigt utan att knäppa någon på näsan. Jag misstänker att det är stor igenkänning, och hoppas att böckerna kan både hjälpa och stötta. Jag tänker att böckerna absolut måste finnas på varenda skolbibliotek på högstadiet, men också att de kan finnas en poäng att läsas av den som går i femman, sexan. Och som vuxen läser man böckerna med stor läsglädje!

Bosse & Bella och trumpna Donald

Maj månad har flugit förbi, det blev ju sommar över en natt och med det kom längtan att vara ute, men också ogräs och tusen projekt i trädgården, jag har knappt startat datorn. Jag har dessutom jobbat ganska mycket den här månaden. Men jag har läst såklart, och jag vill ju så gärna dela med mig! Först ut blir Måns Gahrtons Bosse & Bella och trumpna Donald.

En ny kille har börjat på Bosses och Bellas förskola. Donald heter han. Han vill aldrig göra något med de andra barnen. Och han vill alltid bestämma och tycker att de andra är dumma. Men kanske är det inte så kul att leka ensam. För hur gör man när man ska leka kull med sig själv?

     

För de små är det här humor och igenkänning och för den vuxna läsaren är det inte svårt att hitta den träffsäkra satiren, Donald som bor i det vita huset, som vill bestämma allt, roffar åt sig och börjar bygga en mur för att skilja de små barnen från de stora på förskolan. Går dessutom utmärkt att använda på lite större barn för att diskutera hur man ska vara mot varandra. En fullträff!

Falafelflickorna

Den här veckan har tiden inte räckt till men jag vill väldigt gärna dela med mig av ett boktips innan jag tar långhelg, för jag har läst en så himla bra bok, och som jag redan nu kan säga är årets absolut viktigaste också, kanske den viktigaste på mycket länge. Man får helt enkelt inte missa Christina Wahldéns Falafelflickorna!

Sverige har fått nya problemområden. Hawa bor i ett av dessa områden. Hon vill bli polis när hon blir stor, för att göra folk tryggare. Och för att det inte finns så många kvinnliga poliser som ser ut som hon. Som ett första steg startar hon sin egen detektivbyrå. Ganska snart får hon ett uppdrag: Hon måste gömma sin klasskompis Halima, som riskerar att giftas bort med sin femton år äldre kusin.

Christina Wahldén räds inte de svåra ämnena och har nu skrivit den första svenska boken för barn som handlar om hedersbrott. Hon skriver om en av de 23 förorter som polisen beskriver som ”särskilt utsatt” och i centrum står Hawa som snart ska börja högstadiet och drömmer om att bli polis. Under sommaren startar hon en liten detektivbyrå och får snart två svåra fall att lösa: klasskompisen som ska giftas bort mot sin vilja, och flickorna som är kära i varandra men hotas till livet av den ena flickans pappa. Boken är skriven med värme och humor och kan utan problem läsas som vilken deckare som helst för barn i mellanåldern, men den kan också läsas som en guide över några av barns mest grundläggande rättigheter. Ytterst handlar Falafelflickorna om barnets rätt att själv få bestämma över sitt liv, och om vilken hjälp som finns att få.

Jag hoppas att boken kommer att finnas på landets alla skolor, i flera exemplar, tillgänglig för alla som behöver den! Men också att den läses som vilken bra bok som helst, för det är den.

Dom som bestämmer

Efter ännu en veckas sjukdom så bestämde jag förra veckan att nu får det vara nog! Solen och värmen kom och jag spenderade hela veckan med att vårstäda både inne och ute. Nu får det vara nog, nu tar jag makten, och SKA vara frisk! Om just makten att bestämma själv, och rätten att säga nej handlar Lisen Adbåges nya bok Dom som bestämmer.

På gården finns ”Dom som bestämmer” och ”Vi som inte får vara med”. Men varför bestämmer alltid dom som bestämmer? Och vad ska vi som inte får vara med göra för att få vara med? Eller vänta nu… Vill vi ens vara med? Vi kanske bara vill vara ifred.

     

     

Perfekt högläsningsbok, och att använda för arbete om makt, rättigheter och kanske också skyldigheter med de lite mindre barnen i klass. Öppnar definitivt upp för frågor om något väldigt viktigt. Kortfattad text med pricksäkra illustrationer.

Den långa, långa resan

Tiden går så vansinnigt fort och mars månad bara flög förbi! Månadens utmaning i barn- och ungdomsboksutmaningen var att läsa en bok av en författare eller illustratör som var nominerad till ALMA 2018. Den svåraste utmaningen hittentills, med 235 kandidater från 60 länder så var det svårt att avgränsa. Till slut, efter att ha bläddrat och letat (på mitt lilla filialbibliotek) så föll valet på Ilon Wikland och hennes Den långa, långa resan.

Det var en gång en flicka som hade en hund, en vallhund, en sådan som vaktar renar och sover i snön, men nu vaktade den henne. När det en dag blev krig skickades hon till sin farmor som bodde på landet, men när hon kom fram var det ingen som stod på stationen för att möta henne. Så börjar det… Tur att det var hon och ingen rädd liten stackare, för rädd var hon i alla fall inte. Hon hade ju hunden!

     

     

Boken är skriven av Rose Lagerzrantz och bygger på Ilons liv under åren då Estland är i krig, hur hon skickas ut på landet till farmor, och sedan därifrån ut i en båt för att till slut landa hos sin faster i Sverige. Ilons illustrationer är välkända och går direkt till hjärtat, i det här fallet är det lätt att se hur hon har använt olika tekniker för bilder där hon känner sig ensam, sjuk och ledsen, och där livet vänder och hon mår bra. En bok som är lika högaktuell nu som när den skrevs.

Vem vann då ALMA 2018? Jo, det blev Jacqueline Woodson, en amerikansk författare, född 1963 och bosatt i Brooklyn. Hennes författarskap omfattar drygt trettio titlar; från romaner till lyrik och bilderböcker. Jacqueline Woodson skriver ofta om ungdomar i gränslandet mellan barndom och vuxenliv. En av hennes mest hyllade böcker är den flerfaldigt prisbelönade självbiografin Brown Girl Dreaming. Ingen av dem är ännu så länge översatt till svenska.

Dödsbo

Den här våren avlöser sjukdomarna varandra, och nu verkar det hela toppas med pollenallergi som gräddet på moset. Fantastiskt! Fördelen är att det finns tid för att läsa. För i mellanåt har jag ändå tagit ett krafttag och tagit mig till biblioteket och hämtat och lämnat böcker. I förra veckan fick jag en bok i min hand som jag hade stora förväntningar på, Mia Öströms Dödsbo. Och den levererade verkligen, jag mer eller mindre sträckläste den!

Mönstret på tapeten är så brokigt att Nino nästan missar sprickan. Först tror hon att tapeten är trasig, men sprickan är för rak och jämn. Hon går närmare och ser att den bildar en rektangel på väggen och att det finns en mässingsknopp. En garderob, tänker Nino, tar tag i mässingsknoppen och öppnar den lilla dörren. Hon måste huka sig för att gå in. Hon tror att hon ska hamna i ett litet utrymme fyllt med gamla prylar. Men istället kommer hon ut i ett vardagsrum, precis likdant som det hon kom från fast spegelvänt.

Nino och hennes mamma har just flyttat in i en gammal lägehet. Ett dödsbo, sa mäklaren. Det betyder att alla möbler och saker ingår, inte att någon har dött där, förklarar mamma. Men vad är det för barnröster som viskar om nätterna? Var kommer kajorna ifrån? Och vart leder dörren i tapeten?

Boken som är en kapitelbok för mellanåldern är precis så spännande och medryckande som jag hoppades på! En riktig mysrysare med ett band mellan dåtid och nutid, precis så som jag gillar dem! Och jag är helt tvärsäker på att många med mig kommer att göra det samma.

Råttsvansarna

Anna Hansson kan det här med att skriva roliga böcker om spännande fakta. Hon ligger bakom böckerna om Fasliga fakta, Stora djurbajsboken och Intresseklubben där Myrstackarna var först ut. Nu har den andra boken i serien kommit, Råttsvansarna.

Vet du vad mössens motorcyklar kallas?
OSTBÅGAR!

Många människor är jätterädda för råttor och möss, men visste du att exempelvis råttorna är riktiga atleter? De kan hoppa högt och långt men även klättra upp i smala rör. De kan till och med hålla andan och simma länge under vatten. Det och många fler intressanta fakta om råttor och möss berättas i Råttsvansarna.

     

     

Det är kombinationen av Anna Hanssons roliga fakta och Maria Anderssson Keusseyans fantastiska illustrationer som gör böckerna till en riktig hit! Lättläst, roligt, och lärorikt!

Fågelfesten

Men alltså, hur kan det ha gått en HEL månad sedan jag fick upp ett blogginlägg senast?! Jag erkänner att det inte blivit av, att energinivån varit låg, att jag jobbat en del, att det inte direkt funnits några böcker att skriva om, men det känns ändå inte som en hel månad! Jag vill ju gärna tro att energin är på väg tillbaka, att våren, solen och värmen är på gång, men det går liksom bara att upprätthålla tanken om man inte tittar ut, för idag snöar det och blåser här. Suck! Något som iallafall verkar lossna lite grann är utgivningen av böcker, jag har äntligen en liten hög små guldkorn som bara väntar på att berättas om.

Först ut är Alice Lima de Farias Fågelfesten, en söt historia om vänskap, att passa in, och kalasen som ska vara så roliga, men kanske inte är det för alla.

Jag vill också gå på fest säger Flapps. Du kan tyvärr inte komma, säger Mark. Festen är bara för oss som sover om natten. Dessutom måste man ha en inbjudan.

Flapps som är fladdermus, och Mark som är daggmask är bästa vänner. De är olika, de sover vid olika tidpunkt på dagen, de umgås i olika kretsar, och Mark blir bjuden på kalas hos fåglarna. Flapps vill också gå på kalas! Och fåglarna säger att om hon har en present med sig så får hon vara med. Flapps slår in Mark, det blir en bra present. Men Flapps har svårt för att smälta in, hon somnar hela tiden, mitt i tysta leken, när de de leker hela havet stormar, och till slut har fåglarna bestämt, Flapps får inte vara med! Hon går hemåt men helt plötsligt är allt väldigt tyst och tråkigt, hur hon kunde hon ge bort sin bästa vän?!

     

     

Boken har ett generöst format, med tjocka härliga sidor som gör att boken också känns mer omfångsrik. Fåglarna är härligt färgrika medan Flapps skiljer sig med sin gråsvarta, omfångsrika kropp. Ett viktigt budskap med en charmig historia.